Under 90-talet när jag tävlade på 800 meter så var jag ofta med på söndagarna då klubbens långlöpare körde sina långpass, för även en 800-meterslöpare bör köra lite längre pass då och då eftersom det är en distans som både kräver snabbhet och uthållighet.
På söndagmorgnarna kl 10 brukade de som inte ville köra så långt (10-15 km) ge sig ut men ville man köra riktigt långt så var man på plats kl 9 då det oftast blev tvåtimmarspass på runt 25 km.
Jag körde oftast 10-passet men ibland även det längre.
Efteråt blev det bastu och kanske en öl, och sen pizza eller liknande.
 
Idag körde jag ett eget långpass på efterrmiddagen då jag avverkade en halvmara (21 km) i ganska precis 5-tempo, alltså en sluttid på knappt 1:45. Det kändes kanon!
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej